Du vet den där känslan du får efter ett riktigt bra yogapass? Du känner dig tillfreds med världen (och dig själv), du känner dig lugn, stärkt och balanserad. Det är därför yoga är så fantastiskt, inte sant? Så, när depressionsstatistiken nu rusar i höjden, varför gör inte alla yoga?
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är ångestrelaterade symtom en av de bidragande orsakerna till den globala sjukdomsbördan, samtidigt som dessa ökar riskerna för andra mentala och psykiska hälsoproblem. Följden blir att om personkostnaden för ångestrelaterade symtom blir hög, så blir även den materiella kostnaden hög. 2010 rapporterade Sainsbury Centre for Mental Health i Storbritannien att man spenderar 77 miljoner pund per år på mentalsjukvård i England, av vilket en stor del går till kampen mot ångestrelaterade sjukdomar. Faktum är att kostnaden för antidepressiva mediciner ökade med 36 procent mellan 2006 och 2011.
”Det är otroliga siffror, särskilt med tanke på att många som lider av ångestsyndrom aldrig ens söker vård”, säger Heather Mason, grundare av Minded Institute. Vissa studier har visat att endast en tredjedel av de som lider av ångest söker professionell hjälp. ”Det spenderas så mycket pengar trots att kanske endast en tredjedel av de utsatta söker hjälp”, fortsätter Mason. ”Tyvärr möts inte de här ökade utgifterna av förbättrade resultat, eftersom antalet av de som söker hjälp har tredubblats.”
Grunda behandlingsmetoder
Populära behandlingsmetoder mot ångest, som KBT (kognitiv beteendeterapi) är ibland för grunda, menar hon, och kan därför inte komma fram till grundorsakerna till problemen.
”Dessutom inriktar sig de här formerna av samtalsterapi endast på det psykologiska och ignorerar det fysiska, där en del av problemen kan ligga.” Detta ökar också risken för återfall. På samma sätt kan mediciner, hur mycket hjälp de än ger, ge komplikationer och biverkningar. Dessutom får man ingen information om hur man anpassar sig till de olika stadierna, vilket kan få till följd att man blir beroende.
Mason tror att yoga kan vara en del av lösningen till detta växande problem. ”Eftersom yogans ursprungliga syfte var att lugna sinnet, är alla dess övningar inriktade på att bevara det psykologiska lugnet”, säger Mason. ”Oavsett om man fokuserar på hållning, andning eller meditation, har varje element i yogan utvecklats för att frambringa mental energi och lugna sinnet. Därför är det inte speciellt överraskande att forskning om yogans fördelar visar att det förbättrar humöret.”
Yoga kan hjälpa
Forskningen har redan slagit fast att yoga ökar de neurokemikalier som minskar ångest och främjar hjärnkapaciteten. Nya banbrytande resultat pekar också på att hjärnan hos de som utövat yoga under lång tid har både bättre emotionell återhämtningskapacitet och självkännedom. De som utövar yoga har också förbättrade hälsoparametrar som står i förhållande till den mentala hälsans välbefinnande, så som förbättrad hjärtkapacitet, vilket indikerar att man är bättre rustad för att effektivt kunna kontrollera det autonoma nervsystemet. Den här delen av nervsystemet är det som utsätts för stress, ångest och depression, och att få den i jämvikt är livsviktigt för att man ska kunna behålla sin psykiska hälsa.
Då kroniska stressrelaterade symptom nu når aldrig tidigare skådade höjder är det inte så konstigt att fler och fler vänder sig till yogan. Det är väldigt goda nyheter, men det innebär också nya utmaningar för kvalificerade yogainstruktörer. ”Lärarna märker att de behöver specialutbildning för att kunna arbeta med mentala hälsofrågor i sina klasser”, säger Mason. ”Det beror till stor del på att både psykoterapeuter och sjukvården i stort har börjat intressera sig för hur yoga skulle kunna integreras i deras arbete för att stödja ett helhetsfokus på både kropp och sinne när det kommer till känslomässigt välbefinnande.”
LÄS MER: Yogisk andning kan lindra depressioner
LÄS MER: 7 vetenskapligt bevisade fördelar med yoga
